Rödklöver

Rödklöverns djupgående pålrot ger arten en hög torktålighet men ökar samtidigt känsligheten för nedtrampning. De finns i två sortyper av rödklöver. Kromosomfördubblade tetraploida (4n) som har något högre ts-skörd än de diploida (2n) sorterna, dock är de något svårare att producera frö av.

Rödklöver delas in i tidiga, medelsena och sena sorter. Tidiga sorter har tidig blomning, bäst återväxtförmåga men något sämre uthållighet. Senare sorter har en senare blomning, större första skörd, sämre återväxtförmåga men bättre uthållighet. De senare sorternas växtsätt tillsammans med sin höga härdighet gör dem lämpliga för norra Svealand och Norrland. De tidiga sorterna är mer lämpade för Götaland.

Rödklöver ökar vallens proteininnehåll och passar i 2-3-skördesystem. Uttrycket “klövertrötthet” hörs allt oftare när lantbrukare har svårt att behålla mängden rödklöver i vallen. Till detta är rotröta den främsta anledning men det kan även finnas andra orsaker att rödklövern försvinner. Rotröta motverkas genom tidigare avslagning på hösten då plantan fortfarande har tillräckligt med inlagrade kolhydrater inför för vintern, samt en sund växtföljd.

Förpackning & Utsädesmängd i enskilda vallarter och mellangrödor