Kvävebehovet i olika höstvetesorter

Under 2016 genomfördes en försöksserie med 5 försök placerade i Västergötland, Östergötland, Västmanland och Skåne. I försöken användes 4 olika kvävenivåer och ett medeltal från alla fem försök går se i de tre tabellerna nedan.

Man kan i stort sett dela in sorterna efter hög- medel- och lågproteinsorter. (Se tabell 1)

Hög protein:                               Praktik (Bröd)

Medel protein:                           Ellvis och RGT Reform (Bröd)

Låg protein:                                Torp och Mariboss (Foder)

 

Tabell 1 visar att man lättare får en god proteinhalt i Praktik i jämförelse med Ellvis och RGT Reform. För att få en god proteinhalt i dessa sorter krävs något mera kväve.

Inte så överraskande har man i lågproteinsorterna Torp och Mariboss något svårare att få upp proteinhalten.

Går vi istället till tabell 2 ser vi hur avkastningen påverkas av de olika kvävemängderna.

Här ser vi förklaringen till varför RGT Reform kräver mer kväve för en god proteinhalt. Det är den höga avkastningspotentialen som medför en större kvävemängd för att få upp proteinet.

Mariboss presterar som synes en god avkastning redan vid låga kvävemängder.

 

Tittar vi i tabell 3 ser vi hur beståndstätheten varierar mellan olika sorter och kvävenivåer.

Betockare så som Mariboss har ett betydligt högre antal ax/m2 i jämförelse mot kärnsättarna Torp och Praktik.

 

Mer om detta kommer ni få läsa i Veteguide 2017 som vi nu jobbar med.

Tabell 1

Tabell 2

Tabell 3