Lupin

Boregine

smalbladig blå sötlupin av grenat växtsätt

Utmärkande för Boregine sötlupin:

·        - Grenad sorttyp
- Hög avkastning
- God proteinhalt
- Trivs på lätta, magra jordar

I ekologiska försök som är gjorda i Skåne mellan 2009-2013 ser man att Boregine presterar en hög avkastning i kombination med en god proteinhalt. Stjälken är lång och innehar en god styrka. I jämförelse mot övriga lupiner har Boregine en medeltidig mognad och en hög konkurrensförmåga mot ogräs.

 

Om Lupin

Trivs på lättare jord med ett lågt pH helst under 6,5. Det finns tre olika arter av lupin. Blå- vit- gul. Blålupin odlas i Sverige och den kallas även för sötlupin eller smalbladig lupin. Smalbladig lupin är den mest rätta benämningen eftersom det även finns vitblommiga blålupiner. De gula och vita arterna har ett högre proteinvärde än de blåa men kantas av svårigheter med sjukdomar och en lång mognadstid. Men i t.ex. Portugal odlas vita arter i stor utsträckning.

Man kan sedan dela in de smalbladiga lupinerna i grenade och ogrenade sorttyper. De grenade typerna har högre avkastning, bra ogräskonkurrens men ojämn avmognad. Ogrenade har en lägre skörd, mognar jämnare och har sämre ogräskonkurrens.

Utsädesmängden grenad sorttyp 90-100 plant/m2, ogrenad 120-140 plant/m2. Utsädes behöver ympas för att kvävefixeringen skall fungera. Bakterierna kan leva i jorden i ca 5 år. Är självförsörjande på kväve men behöver ca 25-35 kg fosfor/ha plus 100-150 kg kalium/ha med magnesium.

Lupin är en mycket bra proteinkälla som redovisas nedan.

 

Korn

Ärtor

Åkerböna

Rapsfrö

Rapskaka

Linfrökaka

Blålupin

Råprotein

122

266

273

210

315

315

350

Stärkelse

518

550

420

10

10

26

220

NDF

229

100

170

120

300

465

300

Råfett

27

17

15

460

174

200

57

EPD, %

78

80

80

68

74

84

63

Källa: Svenska proteinfodermedels användbarhet för idisslare.

Den har ett bra fodervärde genom hög proteinhalt, låg stärkelsehalt, lågt våmnedbrytbarhet (EPD) vilket ger en hög tillgänglig mängd protein för kon. Lupin har högst AAT-värde av trindsädesarterna som går att odla i Sverige.

Nya sorter har ett lägre innehåll av alkaloider. Alkaloider minskar konsumtionsförmågan och kan vid stora mängder vara giftiga. Mjölkkor kan konsumera upp till 2,5 kg lupinfrö per dag utan problem men lupin rekommenderas inte till kalvar p g a det låga innehållet av alkoloider. Fröna bör krossas eller malas grovt före utfodring. För finmald lupin ger en för snabb nedbrytning i vommen. Värme- eller syrabehandling sänker nedbryningshastigheten i vommen (EPD) och förbättrar proteinvärdet.

Lupin fungerar även bra att samodla med grödor som vårvete, havre, vårrågvete och korn för att ta som helsäd eller till tröskning. Detta är särskilt bra vid ekologisk odling då man får bättre ogräs konkurrens jämfört mot renbestånd samt en bra kväveeffekt för stråsäd. Ett riktvärde vid samodling är ca 70 plantor/m2 lupin tillsammans med 50% av den normala utsädesmängden av stråsäd. Ett exempel från en odlare utanför Jönköping som samodlat för helsäd med goda resultat i ca 10 år är blandningen 100 kg lupin med 100 kg vårrågvete/ha.

Lupin angrips inte ärtrotröta som styr växtföljden hos ärtor och . Ett uppehåll av minst 5 år mellan odling av lupin på samma mark rekommenderas.

 

 


Skörd och odlingsegenskaper  Skåne, Ekologiska försök
Skåne 2009-2013 BOREGINE
mätare rel.tal = 100
PROBOR
HAAGS BLAUE
Skörd område Skåne, kg/ha
 3 680
94 69
Tusenkornvikt, g
164 -23 -2
Protein, % av ts
34,9 +6,4  -2,9
Mognad, dagar
129 +1  -5
Spill, kg/ha
195 -119  -44
Ogräsvikt, g/m2
125 +73  +45
Höjd vid skörd, cm
70 -10  -22
Stjälklängd, cm
71 -5  -8
Stjälkstyrka, %
98 -5  +1
Källa: Officiella försök 2009-2013. Rel.tal jämfört med Boregine = mätare = 100.
Område Skåne.

Odlingskrav för blå sötlupin (Lupinus angustifolius)

Allmänt: Storkärnig baljväxt, väl anpassad till lättare jordar och kärvt klimat (passar inte
på tunga, kompakta, våta jordar). Högt förfruktsvärde pga kvävefixerande egenskaper,
djupt rotsystem och mycket bra förmåga att ta upp svårlösligt fosfor. Lättodlad.

Jordart
: Lerpartiklar med diameter <0,01 mm

pH-nivå
: Optimum 5,5 - 6,8 möjligt 4,5 – 7,0

Klimat:
Temp 0 C daglig medel
Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt
Optimalt 2-3 5-7 10-12 13-15 18-20 19-22 14-16 9-12
Möjligt 1-4 4-8 10-15 12-18 15-22 16-22 11-16 8-12





Efter uppkomst klarar blå sötlupin sen frost till -8 grader.

 
Odling

Intervall
  4 år
Sådjup
  2-3 cm
Radavstånd   12-15 cm
Utsädesmängd   90-100 plant/m2 grenad sorttyp,
  120-140 plant/m2 ogrenad sorttyp
Gödsling   60-80 kg/ha P2O5, 120 180 kg/ha K2O,
  med magnesium, inget kväve, ingen stallgödsel.
Bevattning   Vid behov.
Ogräsbekämpning   Förebyggande behandling omedelbart efter sådd.
Insektsbekämpning          
  Betning mot Antrachnose med 250 ml/100 kg
  Rovral UFB. Fungicidbehandling efter behov.
Tröskning   Efter att 95% av baljorna och stjälkarna blivit
  brunfärgade. Optimal vattenhalt på kärnorna under
  18%. Vid utsädesproduktion- ej skörd vid vattenhalt
  under 12%. Skörda inte vid extrem hetta på dagen.
  Bästa tidpunkt efter en het dag är på kvällen (dagg)
  eller tidigt på morgonen med lite dagg.
  Tröska med öppen slagsko, med 600 varv/minut.
  Långsam nedtorkning till 14-15% vattenhalt.
  Undvik höga fall vid trösk- och torkningsprocessen.
Skörd
  3 000-4 000 kg/ha
Utsädeskvalitet   Grobarhet: min 80%, Renhet: min. 98%,
  Hårda frön: max. 20%

Källa
: Saatzucht Steinach, Tyskland    


          

 

  
                                           




 

Läs mer om våra sorter i Utsädesguide 2017!

<< Tillbaka